Mitt delade hjärta

Att ha hjärtat på två platser är inte alltid lätt. För tio dagar sen kom jag tillbaka till Stockholm, efter tre veckor i Dalarna, och jag känner mig fortfarande halv. Jag önskar på något vis att jag bara kunde slå ihop de två platserna till en. Jag vill ha lugnet, familjen, vännerna, naturen, närheten, djuren och samtidigt utbudet av intressanta människor, caféer, jobb, uteliv och affärer. Allt ska liksom finnas där på en gång. Men jag inser ju att det inte går.

Så jag lägger istället tid på att fantisera om hur jag en dag kommer att ha tröttnat på stan och vara redo för att bosätta mig i lugnet på heltid. Och när jag efter hektiska jobbveckor kliver av tåget på perrongen i Mora så tror jag ibland att den dagen har kommit. Men efter ett tag börjar det alltid klia i kroppen. Eller kanske snarare i huvudet. För trots att jag har många fantastiskt fina människor omkring mig däruppe så är det samtidigt så himla trångt. Så fullt av missunnsamhet, misstänksamhet, inskränkthet och småsinthet. Det finns inte i min direkta närhet, men det känns ändå. Och det får mig att minnas varför jag en gång lämnade. Men ändå fortsätter jag att längta tillbaka.

Stockholm, liksom resten av landets städer, är såklart fullt av människor som liksom jag själv har lämnat kvar en del av sitt hjärta på landsbygden. Och troligen är de lika glada som jag över att det ändå finns folk som väljer att bo där. För om ingen ville det så skulle det inte heller finnas någon plats att åka ”hem” till. Det är helt fantastiskt hur många människor det är som kämpar på för att hålla igång små byar och samhällen. Och det stör mig något alldeles enormt när jag hör alla historier om hur de blir motarbetade.

Det är tanterna som i alla år ideellt hållit hembygdsgården öppen för sommarbesökare och sålt fika för att få in lite pengar för underhåll. I sommar var bullarna de tidigare bakat själva utbytta mot bullar från Konsum. Tanternas kök var ju inte godkända av EU för bullbakning.

Det är paret som föder upp får och på sommaren tar emot besökare som vill titta på gården. Ofta får de frågan om det går att köpa en kopp kaffe, så de tänkte att det ju vore smart att starta ett litet gårdscafé. Särskilt eftersom det inte finns något ställe alls på flera mils avstånd där man kan köpa sig en kaffe. Sen fick de veta hur många papper och tillstånd de behövde skicka in, så då skrotade de den idén. Idén om att tillverka egen lammkorv finns dock kvar, men först måste de bygga ett godkänt specialkök och det tar både tid och pengar.

Det är kvinnan som i 25 år serverat fika till de besökare som under sommaren tar sig till en av Dalarnas få levande fäbodar. De senaste åren har hon varit tvungen att köra ner i samhället flera gånger i veckan för att köpa mjölk och lägga i en kylväska. Hon tycker det känns väldigt synd eftersom fäbodens egna kor mjölkas en gång på morgonen och en gång på kvällen. Men den mjölken får hon inte sälja eftersom den är opastöriserad.

Det är familjen som driver mjölkgården med små marginaler, men nyligen blev tvungna att betala tillbaka en stor del av det gårdsstöd de fick för ett år sedan. Detta eftersom Länsstyrelsens egen personal hade mätt fel och nu fått bannor från EU.

Det är mannen som med själ och hjärta försökt få en riktigt bra restaurang på en udda plats att gå runt, men som missade skatteinbetalningen med några dagar och då blev av med utskänkningstillståndet. Trots att skatteskulden betalats så fick han aldrig tillbaka tillståndet. Nu har han efter flera års kamp gett upp och stängt igen.

Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst men jag tror min poäng gått fram. Krånglet måste minska för den som vill driva en verksamhet. Och flexibiliteten måste öka. Det är viktigt i städerna, men det är ännu viktigare på landsbygden. Åtminstone om man som jag vill att den ska fortsätta leva.

Få andra att läsa det här
Share on Google+0Share on LinkedIn0Share on Reddit0Tweet about this on Twitter0Share on Facebook0

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>