Utvecklingen

Antalet människor som kommer med båt från Turkiet över till Grekland har återigen ökat efter att under några dagar minskat rejält, jämfört med när det var som flest. Här i Sverige har antalet asylsökande minskat, från ca 9000-10 000 i veckan till 6100 de senaste sju dagarna. Troliga orsaker är vinterkyla, brist på sovplatser, längre handläggningstider, skärpt gränsbevakning (inte minst på Balkan där enbart bevisade syrier, irakier och afghaner släpps förbi) och striktare asylregler i flera EU-länder.

En svår fråga är vad som kommer ske i Grekland nu när många tusentals blir fast där och fler fortsätter komma. Något annat som måste följas nära är hur både den grekiska och turkiska gränsbevakningen utvecklas utifrån den här situationen. Personligen är jag djupt oroad.

För den som är intresserad så finns det bra statistik hos IMO och Migrationsverket.

Vinklat i SVT Agenda

I kvällens SVT Agenda fick alltså Fridolin från MP och Svantesson från M gott om utrymme att förklara varför de anser att det är rätt och rimligt att göra det svårare för människor att söka skydd i Sverige. Vi i C gjorde vårt bästa för att få vara med och säga emot, men icke. Public service när det är som sämst.

Även Åkesson från SD skulle ha varit med, men hoppade av till redaktörens stora besvikelse. Allt för att regeringens extremt långtgående förslag skulle få framstå som så mjuka, snälla och humana som möjligt i jämförelse med de två partier som vill gå ännu längre.

En rätt ok intervju

Som jag uttryckt tidigare så känner jag ofta rätt stor frustration över vilka frågor journalister väljer att ställa. Häromdagen fick jag dock ett samtal från en riktigt vettig och påläst journalist på DN. Här är resultatet. Lite störigt dock att hen som satt rubriken valt att försöka få det att framstå som att vi och V gjort någon typ av gemensamt uttalande. Så typiskt. http://www.dn.se/nyheter/sverige/c-och-v-naivt-tro-att-eu-tar-ansvar-nar-vi-stanger/

MSB:s rapporter

Jag vet att många just nu är oroliga och undrar vilka system det är som är på väg att kollapsa. För bättre kunskap, och kanske lite tröst, kan jag rekommendera de ganska lättlästa veckorapporterna från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Det är även utifrån den lägesbeskrivningen som regeringen fattat sina drastiska beslut. Det man kan konstatera är att läget är ansträngt, men också att de som främst drabbas är de asylsökande själva. En rimlig följdfråga är ju då på vilket sätt de drabbas mindre av att inte överhuvudtaget få söka skydd här. Det är ju inte direkt så att förhållandena är bättre i Tyskland, Turkiet, Afghanistan eller Syrien.

Studio Ett

Kvällens insats i Studio Ett. Eftersom de efter febrilt letande inte lyckades skaka fram en enda miljöpartist eller sosse som ville debattera mot mig så fick jag lite egentid med programledarna. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=6312336

Vi väljer en annan väg

Jag har idag meddelat regeringen att vi i Centerpartiet inte kommer att ställa oss bakom de nya förslag som handlar om att göra det svårare för människor att söka skydd i Sverige och att återförenas med sina familjer. Vi är fullt medvetna om att systemen, och de människor som jobbar i dem, just nu är utsatta för stor press på många håll i landet. Några av våra lösningsförslag presenteras här, andra har presenterats tidigare och fler kommer. http://www.expressen.se/debatt/att-erbjuda-flyktingar-skydd-ar-allra-viktigast/

Kongress med liberaler i Budapest

De senaste dagarna har jag befunnit mig på kongress i Budapest för att tillsammans med övriga liberala partier i Europa diskutera vilken politik som bör bedrivas framöver. Stort fokus på migration och flyktingströmmar. Trots en del oroväckande signaler så har majoriteten ändå fattat någorlunda vettiga beslut. På ett personligt plan så är jag trött, så trött.

Besök i Växjö och Uppvidinge

Jag lever i en verklighet där jag på ena mötet får höra om en ensamkommande syrisk kille som mår dåligt eftersom han häromdagen pratade med sin mamma i telefonen när en granat dödade henne. Och jag får höra om rädslan som växer hos ungdomarna för att nästa brandattack ska drabba just dem, just deras hem.

På nästa möte får jag höra om en somalisk kille som verkligen ville gå en utbildning till svetsare, för att han hade erfarenhet av just det bristyrket, men på grund av fyrkantiga regler inte fick det. Nu går han sysslolös. Jag får höra om starkt motiverade ungdomar som vill bli läkare, jurister, ingenjörer. På kort tid klarar de behörighet i alla ämnen, utom engelskan. Och på så vis krossas deras drömmar eftersom de då inte får läsa vidare.

På dagens sista möte får jag frågan om det kanske ändå inte är rimligt att gå med på vissa förslag som syftar till att färre ska välja att söka skydd i Sverige (men vi egentligen vet är både dumma, dyra, inhumana och verkningslösa) för att signalera till folk att vi tar deras oro på allvar.

Det här är min verklighet.

Välbehövlig påminnelse

På promenad längs Orsasjöns strand. Det småduggar och blåser kallt. I sanden, bland hovspår, kottar och burnout-märken från mopeder, har någon med spretiga bokstäver skrivit NEHLA. Lite längre bort AMET och AWAD. Borta vid campingstugorna är det liv och rörelse. Många barnvagnar och cyklar. Jag hinner tänka att det är underligt. Det brukar vara rätt öde utanför säsong. Men så minns jag att man hyrt ut stugorna till Migrationsverket. På väg igenom området stannar jag och pratar lite med folk. Eller pratar och pratar, vi ler mest, gör tecken och skrattar åt att min valp Alma har täcke på sig. Sedan går vi vidare. Och jag inser plötsligt att även jag behövde bli påmind om att den här så kallade flyktingkrisen faktiskt utgörs av helt vanliga människor.